Två gånger efter den första privatlektionen har vi varit hos Agneta och tränat på vår läxa.    

Första gången gick det lite lättare än det gjorde på kursen och andra gången gick det ännu bättre. Ligg har vi övat då och då även hemma under våra promenader, det går riktigt fint nu, också i vallningshagen med Agnetas tackor. Bort! går också bättre och bättre.

Haha Alan har varit lös i den stora hagen! Ett stort steg framåt i utbildningen. Där är det gott om plats och vid ett par tillfällen har A sprungit hela varvet runt den samlade fårgruppen när jag stod i mitten hos tackorna, vilket han aldrig gjort förut. Kan tänka mig att det har att göra med att fåren då stod stilla mitt i hagen, det kanske inte fanns något tydligt drag åt något håll. Likaså tränar vi att tillsammans utan stöd av staketet fösa tackorna mot pinnar som står i en fyrkant mitt i hagen, i storlek kanske trettiofem gånger trettiofem meter. Fåren är lugna så det fungerar bra.

En annan ny sak som vi har provat är att de hundar som väntar är utspridda i hagen tillsammans med sina förare. Det gör det svårare för den hund som vallar eftersom fåren har flera hundar att ta hänsyn till. Hundarna tränar samtidigt på att vänta lugnt på sin tur att bestämma över tackorna.

A har fått ett eget täcke som han kan ha ifall han behöver pausa i bilen så här års.

Vi tränade en gång i rundfållan här hemma, utan får. Alan tyckte att det blev en konstig situation, men jag tog det varligt och vi höll på i max ett par minuter. Målet var att träna Bort! och Kom. A var bättre på Kom, men han gick och kissade ett par gånger så jag ser en förbättringspotential vad gäller attityd. Jag sa så klart till A när han kissade mitt i arbetspasset, men eftersom han var osäker angående vad som förväntades av honom försökte vi bara ytterligare ett par gånger för att få till det med beröm. Vi provar kanske den samarbetsträningen någon mer gång lite längre fram.

För övrigt brukar A vara med när vi tränar Labradorerna. Alan deltar i stadgeövningarna, vi gör även Stanna och Ligg på lite avstånd i skogen. Han får ta en och annan dummy också men då märks det väldigt tydligt att vi behöver samarbeta bättre. Själv har jag lättare att se sådana varningsklockor i den hundträning jag är van vid, så på det sättet är det bra att låta A ta en och annan apport ibland. Valpen är nio månader, allt tas i lagom takt.

På måndag har vi bokat in en andra privatlektion i vallning!

/Marie