Vi har varit på Banträning! En Ik1-bana var uppsatt och en erfaren och duktig domare gav en bedömning till varje ekipage. Det är verkligen givande och intressant att lyssna på alla kommentarer. Stort tack till alla i Östergötlands Vallhundsklubb som gör detta möjligt!

Alan på treårsdagen!

Alan har aldrig tidigare sett får på så långt håll som de här som han förväntades hämta på 150 meter. Jag fick hjälpa honom att titta åt rätt håll ut över fältet, de närmaste tackorna var de som redan hade gått en runda, de stod i en fålla bakom oss. Vi ställde oss strategiskt så att han fick se när hunden före oss hämtade sin grupp. Eftersom A är en smart BC förstod han vad han skulle göra.

Fåren var relativt lugna, bra för oss nybörjare. Varje grupp bestod av fyra tackor. Vid hämtet kom linjen tackorna sprang på lite till vänster om grindhålet vilket de egentligen borde ha sprungit igenom. Jag bestämde mig snabbt för att inte försöka justera linjen eftersom flocken sprang rakt mot mig och jag ville inte påverka och förstöra det intrycket för Alan. 

Alltså, vi har inte tränat med stora öppna grindhål mer än ett par gånger sommaren 2021, Alan vet inte att fåren ska igenom passagen eftersom det går lika bra att springa vid sidan om. Faktisk var jag i förväg inte helt säker på att han skulle förstå att fåren skulle till mig, hemma vill han oftast stoppa dem för att de springer för snabbt för att sedan bara hålla dem stilla. Jag var alltså helt nöjd med att alla kom springandes mot mig även om de missade grindhålet med några meter. Vi behöver bli mer erfarna så att jag ser ifrån vilken punkt bakom fåren lyftet ska ske, alltså var A ska stanna med hänsyn till åt vilket håll tackorna håller sina huvuden, var draget finns etc. Det är nog så att jag måste ha på mig mina glasögon. Vi har heller aldrig övat på att styra A på så långt håll så, som sagt, det var inte läge för mig att försöka påverka linjen. Om A däremot hade stoppat fåren hade jag gripit in, så himla bra att han inte gjorde det!

Resten av banan som bildar en trekant gick lite vingligt över de osynliga linjer tackorna skulle följa men vi passerade genom alla grindhål ok. Sista ”benet” mot ”pinnen” gick riktigt bra, relativt rakt med lagom fart. Delningen gick ok, vid första försöket var det endast en tacka som delade sig ifrån gruppen så vi gjorde om så att det blev två som det skulle vara. Andra försöket gick bra. Tackorna gick in i fållan helt utan svårighet.

Alan är så klok och det är en fröjd att jobba med honom. Vi fick beröm av domaren och flera andra eftersom rundan gick hyfsat bra för att vara första försöket. Det känns att vi har jättemycket att förbättra naturligtvis men det är så roligt att vi ändå har lärt oss det vi har gjort så här långt. Min känsla var att vi behöver fortsätta jobba upp säkerhet så att Alan känner att han inte alltid behöver vänta ut fåren tills de sätter igång åt det håll vi vill att de ska röra sig. När vi får till ett jämnare tryck tror jag att tackorna kommer att röra sig på rakare linjer. Om bara A vet vart flocken ska så har han lätt för att röra sig i rätt position i förhållande till gruppen med hänsyn till drag och annat fåren kan tänkas hitta på.

Mycket av allt som ingår för att få till en ok runda gjorde vi ändå bra. Vi behöver träna på nya får och nya platser. Kul att flera andra som var på träningen också gillade min fina Collie! Vi är anmälda till ytterligare ett banträningstillfälle om några dagar. 

/Marie