Fåren är hemtagna från betet. Alan spelade en viktig roll genom att jag lät honom ligga en bit bort och se till så att tackorna inte rusade iväg ifrån hästtransporten när de skulle lastas. Speciellt den svarta värmlandstackan har tidigare visat att hon kan kasta sig iväg och jag vågade inte ta en onödig risk att Alan skulle bli översprungen om tackan skulle få panik, så jag tog det säkra före det osäkra även om A normalt är väldigt bra på att stoppa henne. Lite pellets inne i transporten och en extra motande grind för att hålla kvar fåren när baklämmen stängdes gjorde hela flytten väldigt lugn och smärtfri.

Vi har varit på en jättebra och trevlig kurs som uppfödarSusan ordnade söder om Stockholm. Det var ett helt år sedan vi sågs senast och på så lång tid ser man tydligt vilka framsteg som har skett med våra avkommor efter Bella. Det blev en lärorik träning som avslutades med att Susan bjöd på grillad korv också. Jättekul att se hur syster Axa har utvecklats!

Susan fotade

Jag ska bli ännu aktivare i min träning och inte låta A släppa fåren genom att gömma sig bakom saker. Inte tjata framåt vilket är lätt hänt, utan klappa i händerna i stället. Jag måste vara snabb och förekomma Alan. Jamen då får jag lägga på ett kol till, han är ju ändå den snabbaste hunden jag har haft!

Förhöstens träning på de klippta vallarna med stora ytor utan så många ställen att gömma sig har i alla fall gjort nytta. Jag har eggat Alan på fälten runt sommarhagen och A arbetar mycket starkare, det märks verkligen nu när fåren har kommit hem till den trånga trädgårdshagen igen. A är rörligare och det är mycket mera tryck i honom. Det är mera tryck i mig också faktiskt.

Övriga tips jag fick var att lära Alan ett kommando för att gå sakta(!) och vid delningen ska vi på varsin sida gruppen röra oss mot fårens huvuden för att hålla dem samlade så att de inte springer iväg. Lättare sagt än gjort. Men det lönar sig att träna som tur är.

Sååå sorgligt när sommaren är slut!

Valpen blir större och fräckare för varje vecka. Här tränger han sig på min mamma.

Storebror Alan kan se riktigt sträng ut! 

Alan gjorde även flera bra saker på kursen, tex trängde han sig emellan tackgruppen och staketet när han skulle hämta fåren då de hade kutat till sina instängda kamrater. En av gångerna fick han inte loss ett lamm som bestämt sig för att stanna hos sin mamma(?) men nästa gång det hände fick han med sig allihop.

Apropå hämta… Vi behöver öva hämt, jag har ju inte fått till någon träning här hemma med en annan hund som håller fåren stilla där A ska hämta dem. Vallhundsklubben utlyste en kurs i hämt och jag anmälde naturligtvis. Det stod dubbelhämt i annonsen, det måste ju ge dubbelt så bra resultat?

Ha ha det är förstås riktigt avancerad träning, hoppas att vi överlever!

/Marie