Nu har vi varit och fått oss några nya grundläggande läxor igen. De är så kul att lära sig om vallning så jag ler inombords i flera timmar både på vägen dit och på vägen hem efter kursen.

Alan gör som han brukar när vi övar. Det är bra för då kan instruktören komma med tips om saker jag måste lägga vikt vid. Väldigt konstigt att jag inte är noga tycker jag men antagligen ser jag inte tillräckligt tydligt själv vilka problem jag skapar inför framtiden även om jag långsamt ändå börjar fatta mera av helheten.

Trekanten är jag, fåren är blurret och Alan är prick eller streck på min motsatta sida av flocken på teckningarna.

Korridoren

Används vid delning. Fåren har sin korridor, jag har min och A ska hålla sig parallellt i sin egen. Jag ska gå mot fårens huvuden och stoppa dem mot hunden, sedan direkt backa av. I början får jag säga höger eller vänster så att A hänger med på andra sidan gruppen. Sedan kommer Alan att fatta själv. Hunden får inte springa runt och stoppa, då trycker han fåren mot mig och de springer förbi mig. Händer hela tiden här hemma! Det hjälper inte att träna med ett staket i ryggen, det blir ändå en ny övning man också måste behärska när man delar utan staket.

För att hunden inte ska göra en båge istället för en rak linje i sin egen korridor ska jag innan jag säger höger eller vänster peka med käppen på en punkt på Alans sida av gruppen för att stänga den platsen. Hunden kommer då att springa utanför den punkten och alltså inte svänga in. Det funkade direkt under lektionen! Tyvärr sitter det i min ryggmärg att peka mot hunden, jag har ju i alla år pekat mot hästens bog med långpisken för att få den att öka storleken på longeringsvolten, så det får jag träna om. Innan delningen ska fårens huvuden vara vända mot hunden annars flyr de från hunden förbi mig. Det är jag som delar, när det är gjort kallar jag in hunden och vänder mig mot den flock som A ska putta iväg. Detta brukar jag i alla fall göra rätt.

Rätt

Fel

Returen

När A hämtar tackorna ska han alltid skickas runt lite längre än till den punkt som passar att börja driva ifrån. Sedan tillbaka en liten bit. Annars kommer fåren att starta snett och han får till vana att stanna för kort. Detta hände redan för länge sedan i vårt liv och det vet instruktören om så det var spot on för att tvinga mig att tänka och träna rätt!

Trånga utrymmen

A ska smita runt utstående hörn på staket eller hus och utmed grindarna (alltså inte skära in mot fåren!) och hålla sig lugn inne i en fålla. Träna mycket på det i stor fålla och låt A ligga kvar i fållan när fåren springer ut så han blir bekväm med att tackorna försvinner. Sedan rakt efter fåren. Det här har vi förutsättningar att träna här i hägnet, vi borde kunna bli världsbäst på det faktiskt. Kul att hushörnet i träningshagen hos instruktören sitter på samma sida hagen som fårhuset gör här hemma.

Fösa en avdelad fårgrupp utmed ett staket åt båda hållen. Den andra gruppen ska stå i en fålla i mitten och de tackor jag föser ska inte gå in mot de andra i fållan. Det kan jag också träna i hägnet.

När Alan driver tackorna mot draget

A ska alltid gå rakt bakom fåren, fortsätta driva, inte springa runt och stoppa. Att springa runt och stoppa är annars hans favorit eftersom våra Värmlandstackor springer jättefort och inte stannar förrän staket eller hus tar emot i andra änden av den långa trädgårdshagen. Det här kan vi inte träna hemma, vi behöver mycket större ytor eftersom tanken är att fåren ska sakta av när hunden kommer tillräckligt långt efter och att A då själv ska lära sig att backa av vilket han aldrig har fått tillfälle till. Alan har i stället lärt sig att själv stoppa är enda sättet. Svårt att skapa rätt inlärningsmiljö! Eventuellt kan lite av känslan ändå komma när han får ligga kvar i fållan och inte rusa efter tackorna när de springer ut. Jag tror att fåren saktar av i hägnet innan de kommer fram till motstående sidas staket. Vi får se.

Fortsätt att träna L:et

Var noga med att iaktta det som händer och se till att vi gör rätt.

Antagligen var jag bara så nöjd med allt jag lärt mig under dagen för jag glömde till och med bort att jag anmält mig till en digital föreläsning om BC-avel som skulle gå på kvällen. Som tur var kom jag på det tolv minuter innan den började så jag hann värma och äta en matlåda och rigga upp datorn vid rörspisen så att jag satt varmt och skönt under de två timmar föreläsningen varade. Jag har inga planer på att föda upp Bordercollies men är väldigt intresserad av hundavel, allt som berättades om hur föreläsaren iakttar och kollar efter de rätta egenskaperna hos valpar och unga hundar stämmer med hur jag gör med Labradorerna. Dessutom håller jag helt med om vad som är viktigt med hur man tänker angående att föräldradjuren måste vara mycket bra individer när det gäller rasens användningsområde. Om man inte avlar strikt mot det hunden ska användas till så försvinner rasen.

Föreläsaren pratade om att han ser en tendens till att svenska BC blir mjukare och more stylish vilket också innebär att de har lättare att få för mycket eye och fastna i det. Det är nog det som Alan brottas med ibland. De stora problemen kommer när hunden ska flytta flera hundra tackor så det borde ändå funka för mig här tänker jag. Föreläsaren poängterade också att våra svenska förhållanden ser så annorlunda ut mot de brittiska, vi har tama får och inte så många och inte så stora ytor de betar på. Det kommer ytterligare två föreläsningar, stort tack till duktiga funktionärer i Svenska vallhundsklubben för det!

Vi ska nu jobba med läxorna och jag ska också få A att förstå att han ska vara stilla och hålla tackorna på andra sidan grinden när jag kastar ner hö ifrån höskullen. Det börjar alltid bra men sen när jag har klättrat upp på loftet dånar det till runt fårhuset. Då har Alan inte kunnat hålla sig utan sprungit runt och hämtat fåren i stället. Jag får då skynda mig att hålla i stegen så att fåren inte springer omkull den, om det skulle hända kan jag inte komma ner. När jag sedan däruppifrån säger Höger för att han ska trycka tillbaka tackorna så genar Alan mot fåren som redan är på väg till hägnet igen i stället för att vika ut och följa tätt runt hörnet på huset. Det såg instruktören så bra utan att ens ha varit här. Fungerar precis som i retrieverträning, vi övar bara lite andra saker än Labradorerna, Alan och jag.

Fåren ska också hållas kortare förresten. Mitt budskap till dem ska vara -Kom inte hit! Det har jag ju egentligen fattat men svart eller vitt var tydligare när man var yngre.

Vädret varierar också, en natt mellan bilderna.

/Marie

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den här nyårsaftonen var jag beredd på att Alan skulle reagera när grannarna sköt fyrverkerier. Jag kom ihåg hur arg jag var när de höll på så länge förra året så först tänkte jag att A inte skulle vara med mig utan med Lassie som inte blir påver...

  Så då har vi kollat upp ifall vi har lärt oss tillräckligt mycket för att klara ett VP (vallningsprov). Det har vi! Lilla Papilonnen Alan är nu en vallhund och det har han fått ett diplom för. Så himla roligt!     Jag hade anmält oss till ...

Nu har Alan och jag blivit drillade igen så att vi förhoppningsvis kommer loss lite i träningen. När man inte kan så mycket blir man begränsad vad gäller lösningar och sätt att komma vidare.   Jag har ganska länge förstått att jag behöver bli ...

  Vi har varit på en liten tripp till Skåne. Så kul att träffa gamla kompisar som man inte ser så ofta. Alan och Guy var med och vi fick hjälp av duktiga instruktörer inom både vallning och retrieverträning i två dagar. Verkligen roligt!     A...

  Vi har varit på Banträning! En Ik1-bana var uppsatt och en erfaren och duktig domare gav en bedömning till varje ekipage. Det är verkligen givande och intressant att lyssna på alla kommentarer. Stort tack till alla i Östergötlands Vallhundsklubb ...