Nu har vi varit och tittat på en IK1-tävling! Förra gången det skulle ske blev tävlingen inställd på grund av sommarvärmen. Några av de ekipage vi såg var duktiga, de hade ett bra flyt och allt såg lätt ut. Så vill vi också göra, men vi får nog tänka ett år framåt från nu innan vi kan tillräckligt mycket för att anmäla oss. Den här gången kunde vi stå relativt nära så att vi såg när fåren togs ut från banan när de var färdiga. Jag har börjat fundera över att jag nog borde vara funktionär på några tävlingar för att lära mig mera och redan när de tankarna har dykt upp har jag känt att vi verkligen inte är mogna att hjälpa till att ställa ut några får till de startande t.ex Man måste klara av sådana uppgifter innan man ska tro att det kan gå bra om man startar själv, kunnandet måste vara brett naturligtvis.

Om man ska hjälpa till med fåren på en tävling verkar det klart lättare att börja med att hämta upp och valla ut tackor som har avslutat sin insats, då riskerar man inte att påverka en deltagare på något dåligt sätt, ekipaget är ju färdigt med sin start. Ifall man ska klara att ställa ut grupper till de startande innan de börjar måste man först med hjälp av sin hund kunna dela, ta ut och hålla fåren på rätt ställe och sedan låta den tävlande hunden ta över dem för att därefter diskret dra sig tillbaka och sortera ut nya tackor till nästa startande. Avancerat! Man kan ju också börja med att springa med protokoll från domaren till sekretariatet helt utan hund, då får man ändå en bra inblick i själva organisationen runt tävlingen vilket man också måste kunna. Här känner jag faktiskt att min egen motivation till att träna ordentligt höjs ännu ett snäpp!

Ibland behöver man titta lite bakåt också, inte bara framåt eftersom jag kan ha lätt för att tycka att vi borde vara bättre än vi är. För ett år sedan hade jag mycket mindre erfarenhet än vad jag har nu, det är kul att läsa bloggen ifrån förra hösten och konstatera att vi har lärt oss jättemycket sedan dess. Vi är dock nybörjare i flera år till och det är fortfarande roligt och spännande att träna. Det är också givande att ha varit på några kurser, tävlingar och prov och att ha pratat med människor som har varit med i vallningssporten länge och kan tillföra kommentarer och kunskaper som man kan suga åt sig.

Alan sköter sig alltid bra och gör sitt bästa utifrån hur vi har tränat. Alla gillar honom och tycker att han är tillmötesgående och lugn, både när vi är publik och när vi är på kurs. Lilla Papillonen!

Äntligen har jag provat att sätta upp det som ska föreställa grindar som vi ska valla mellan och runt. Vi behöver träna Stopp, Höger och Vänster när jag befinner mig på olika platser i förhållande till Alan och till fåren. Näten slokade så det såg inte klokt ut men de fyllde sin funktion jättebra. Vi jobbade på en stund och hade det jättekul men sen plockade jag ner spektaklet. Jag får skaffa längre plaststolpar och ha tre på varje nät så blir det bra.

/Marie