Allteftersom Alan mognar växer också mina tankar omkring vallningsträningen. Det är så roligt och svårt att få till det utan att stjälpa oss.   

Vi har försökstränat i vår egen rundfålla. Det vi kan träna är att A rör sig utanför grindarna när tackorna är inne i fållan. Värmlandsfåren är för tuffa för att vi alla ska kunna vara inne i fållan samtidigt, jag provade i några steg med A i koppel, det räckte. Gullunge gick hack i häl och hotade valpen, det är inte så vi ska ha det, helt tvärtom faktiskt!   

När vi är utanför kan jag med mitt kroppsspråk förmå A att byta håll runt grindarna. Han stannar automatiskt i balanspunkten så jag brukar säga stanna när jag ser att han är framme. Det känns som om det blir mer rätt när jag väntar tills han anser att han är på rätt ställe. Om jag säger att A ska stanna innan han kommer i balans blir det för svårt än så länge, han stannar inte. Det är väldigt bra att A själv söker balanspunkten, han är en liten stjärna!   

Utanför fållan med fåren inne i den kan vi också träna den andra grundövningen som är så svår, att avbryta vallningen och komma till mig. Ska jag vara ärlig har vi bara tränat på det några få gånger hittills, jag får nog öka dosen för att komma framåt. Alan är ganska öppen ändå, han är inte totalt fixerad vid fåren på den nivå vi tränar. Jag ska försöka att hålla det så genom att inte begära för mycket i taget.

Det är inte optimalt att filma själv medan man försöker lära in, Alan ser lite osäker ut. Det är ändå kul att ha några filmsnuttar lite längre fram, för att jämföra hur det har fungerat över tid.

Jag tror att jag ska pröva att torrträna lite i fållan utan får, även om det känns en aning konstigt. Om vi båda är inne i fållan kan vi med hjälp av kroppsspråk träna att A omväxlande ska byta varv, komma närmare, gå längre ut ifrån mig, stanna, komma ända till mig och följa mig utan att det blir hetsigt. Eller så väntar jag ett tag tills han blir lite äldre, jag vill ju inte göra sådant som han inte är mogen för. Man lägger ganska stora krav på valpen om man repeterar så koncentrerat, det gäller att släppa på trycket ofta. Vi kan i alla fall prova en gång och se hur det känns.

Följsamhetsträningen fortsätter på olika sätt. A får gå bredvid mig när vi går, även längre sträckor. Vi har tränat tillsammans med Eva och hennes Labradorvalp, det är nyttigt att hålla kontakten även när det är en annan valp i närheten. Vi provade att A skulle hämta en dummy också men då blev det för busigt med apporten.   Med mera ordning kommer A att kunna både det ena och det andra på rätt sätt.

I tisdags var vi i Helénes hundhall och fick nya tips på hur vi ska få till finliret. Alan är strålande tacksam att utbilda! 

/Marie