Vi tränar baskunskaper, just nu ligger fokus på Stanna, Bort! och vida svängar runt fårgruppen. Det känns som om det här är saker som behöver fastna i muskelminnet så vi gör det på olika sätt både med lina och utan. Tidsplanen är att hålla på tills det känns bra, jag tror att vi är bättre i slutet av sommaren.

Som jag befarade har Alan lärt sig att runda fållans stängsel alldeles för nära i stället för att göra en vid sväng. Det gör att de tackor som har gått in går ut igen medan han försöker få in dem som blivit kvar utanför. A behöver förstå vad han förväntas göra när jag säger Bort! Han behöver också förstå att tackorna ska vara kvar i fållan och att han påverkar dem fel om han inte rör sig på ett större avstånd ifrån grindarna.

Eftersom det har varit relativt varma dagar och kvällar ett tag så har vi tränat ganska sparsamt. En gång när vi hade fått in alla djuren i fållan knuffade vi i alla fall ut de tre gotlänningarna och föste dem till ett mål en bit ifrån. Sedan vände vi om och tog nytt fokus på de tre värmlänningarna som stod kvar i fållan. "Look back!" Nästa steg blir att dela flocken utanför fållan och valla iväg den ena lilla gruppen. När man gör sådana saker märker man vilka grunder som fattas.

Ser man ett år tillbaka så har vi lärt oss jättemycket. Jag tycker att utbildning och tidsåtgång för en vallhund är fullt jämförbar med den man gör när man utbildar en apportör, möjligen kan den gå lite snabbare för vallhunden om man är duktig. En Retriever brukar vara fyra år när man känner att alla bitar börjar falla på plats.

Fick förresten i retrieversammanhang nyligen en fråga hur ofta jag ”går tillbaka och tränar baskunskaper”. Det lät då för mig som om personen som frågade tänkte på baskunskaper som övningar man skulle kunna göra varje torsdag för att hunden inte ska glömma bort.

Baskunskaper som att tex kunna läsa tränar man hela livet på olika sätt. Man blir olika bra på det utefter både träning och egna förutsättningar. Läser man ett ”d” som ett ”b” blir det fel ord vilken text man än läser, från första läseboken till doktorsavhandlingar. Detsamma gäller inom retrieverträning och vallningsträning. Märker man att samma lilla detalj blir fel utförd flera gånger så behöver man träna den pusselbiten.

En detalj i retrieverns arbete är hur den håller i apporten. Ett för hårt eller oroligt grepp beror på något, man behöver komma åt orsaken till avvikelsen för att komma tillrätta med den, inte bara öva på felet. I vallningen kan det vara att hunden går in för tight bakom fåren tex. Kommer man på anledningen så får man ändra på förutsättningarna så att det blir rätt igen. Om man inte ser vad som egentligen händer utan endast tänker basövningar som moment så kan hunden göra samma fel även i en övning man kallar grundövning och felet blir inte avhjälpt utan förstärkt.

Jag har beställt vita finmaskiga hårda plastnät från Spanien! Tanken är att jag ska kunna ställa upp dem med hjälp av mina plastpinnar som jag har haft till elstaketet och göra öppna grindhål på olika ställen i hagen att valla igenom. Sex stycken 1x3 m. Inte optimala mått kanske, men jag hittade inga bättre. Hoppas att fåren respekterar dem, stora grindar i trä är för klumpiga att hantera själv.

Om en vecka åker vi och tittar på IK1, det borde väl vara tillåtet med publik nu igen hoppas jag. Instruktörerna jag har varit hos har båda sagt att det är klokt att börja med IK1 när man kommer så långt att man kan vara med i prov- och tävlingssammanhang. Tidigare har vi tittat på VP och IK2 så det ska bli spännande att se om IK1 verkar lättare.

/Marie