Nu har Alan bott i sitt nya hem i drygt en vecka. Han har tagit alla nya intryck på ett bra sätt och Labradorerna har varit schysta.

Meningen är förstås att valpen ska uppleva sitt nya boende som en naturlig sak. Med Alans positiva livssyn verkar det gå ganska lätt   

I början gjorde vi lugna saker på hemmaplan, som att matte städade skafferiet och Alan tittade på. Lassie hjälper till med Tryggheten.

Alan har också följt med till jobbet där han stundtals har fått vara i en hage för sin egen säkerhets skull. Han har skött sig exemplariskt förstås.   

Men... Det tog två sekunder för honom att få upp haspeln i grinden när ingen såg på! 

Jobbet är inte direkt en lugn plats, i alla fall inte utomhus! Ett ladugårdsbygge låter mycket och det är många "gubbar" och tunga maskiner och fordon överallt.

Vad tyckte Alan om det? Tja han gjorde som Lassie. Alltså var det som det var och inget att bry sig det minsta om.

Vi har också hunnit med lite Retrieverträning. Alan fick följa med ut i terrängen när övningarna las upp, sedan fick han vänta i bilen medan Copper tränade. Det gick hur bra som helst!

Det är alltid oroligt att ha en liten valp. Man vill så gärna att allt ska fungera bra med den. I början av veckan belastade Alan sina bakben ojämnt, sånt önskar jag att jag kunde låta bli att se!  

Han verkar ha stärkt upp sig lite nu, hoppas verkligen att han får vara hel och frisk min lilla fina Border Collie! 

Haha vi har så klart sett fåren också, mer om det nästa vecka.   

Ha det bra tills dess!

Marie