Det märks att Alan börjar bli lite mer åt ett nästan vuxet håll nu. Han stannar ibland upp och tänker för att räkna ut vad som för stunden verkar vara ett bra val. Det syns till exempel när vi tränar lydnadsmoment. Alan funderar ut vad han behöver göra för att få lite godis, han gör det på ett lite lugnare sätt och har fått en större uthållighet än tidigare. A gör också sedan ett par veckor försök att runda fåren när vi går ut på tomten. Det går inte eftersom fåren är i hagen men A smyger utefter staketet och runt bakom min bil innan han kommer så nära han kan. Då stannar han och det ser väldigt bra ut tycker jag! För övrigt håller han fortfarande bra koll på mig när vi går på promenad, det är en stor fördel.

Haha den fina vindflöjeln är på plats! Hoppas att den får sitta kvar i hundra år, då kan folk säga –det kanske har bott får här förr!

Vi har varit på brukshundsklubben igen i mörkret! Bilden är ifrån när vi kom hem, då var Alan trött och nöjd.

Det kom en ny valp som också var med och tränade. Alan tittade och tyckte nog att den såg busig och kul ut men han höll fortfarande bra fokus på det vi gjorde.

När vi har tränat att A ska hitta fotpositionen har jag när han sitter rätt berömt och gett honom godis och direkt gett honom ledigt. Då har A valt att gå upp och sätta sig framför mig med detsamma. Nu tränar jag att han ska hitta positionen och sitta kvar där i en liten stund. Jag vill vara noga med att han sitter precis på rätt ställe så det blir än så länge några repetitioner innan det blir bra. Vi gör det i badrummet, det kräver inga förberedelser och tar nästan ingen tid, jag ska försöka göra det varje dag den här veckan har jag tänkt. Inte för att det är bråttom på något sätt utan mer för att han ska göra rätt inom en snar framtid så att det han lär sig blir det korrekta. Blir det de flesta gångerna bara nästan så som det färdiga resultatet ska vara så är det just det han lär sig. En onödig omväg alltså.

Eva tog ett mysigt kort på fyra av bagglammen. De här är fortfarande trevliga.  

Svar har kommit angående Lassies träckprov. Hon har inga vanligt förekommande maskar och inga lungmaskar! Det var ju skönt. Då hoppas jag att inte de andra två heller har några. Ett annat prov som är beställt är ett vattenprov. Vattnet i brunnen är förmodligen surt så att kopparrören fäller ut. Det blir grönt i handfatet under den droppande kranen och även mitt hår var grönt sa frissan. Alltid är det något som behöver fixas. Jag ska väl snart komma igång att måla brädor igen, ska bara mocka färdigt utanför ingångarna till fåren först. Och annat som kommer upp…

Överfönstret till de nya pardörrarna är färdigt för att grundmålas innan glaset ska sättas i. Å vad fint det blir!

Mina hanhundar brukar hjälpa till med de unga hundarnas jaktutbildning. När en äldre hund visar – då går det in direkt i valphjärnan! Därför känns det lite sådär nu när Copper har visat Alan hur man snabbt och lätt fångar en hare. Det var mörkt, jag hade precis kommit hem från jobbet och eftersom jag inte hade någon pannlampa gick vi bara en liten sväng så hundarna fick rasta sig. När jag sedan höll på att packa ur bilen allt som jag hade handlat hörde jag att det rasslade till ordentligt bredvid infarten. Copper kom ut med något i munnen och de andra hundarna flög fram för att få del av det han hade fångat. Bra att han tar en och annan sork tänkte jag, det är verkligen sorkinvasion i år. Plötsligt lät det mer än vad en sork kan åstadkomma så jag gick fram för att titta. Lugnt och fint bad jag Copper att släppa, jag hann se att Alan nafsade i haren och fick lite päls i munnen. Haren låg på sidan ganska stilla på marken mitt ibland oss, harar kan dö av skräck så jag satte på Alan kopplet som jag hade i fickan och bad de andra att följa med därifrån. Sedan stod vi på avstånd och såg haren resa sig och försiktigt hoppa iväg ut i mörkret. Eventuellt gick den in i en buske på tomten, alla tre fick ha koppel på sig första biten när vi gick ut igen senare på kvällen. Ojoj, vad händer nu om jag i framtiden skickar Alan att hämta en grupp får långt bort och han stöter upp en hare på vägen?   

Vi har varit hos Agneta och vallat lite! Alan var totalt sett återigen bättre än gången innan. Det är så kul när man börjar träna en ung hund eftersom framstegen syns så tydligt. Vi började med fåren i fållan och vi gick utefter grindarna inne hos tacklammen med Alan i koppel. Det momentet har han förstått så långt och han vänder själv upp mot fåren. Jag gick ungefär mellan A och fåren för att han skulle respektera när jag sa stanna. Det fungerade och vi övergick till att träna utanför fållan där A fick gå i lina och fösa fåren med en assisterande hund som höll dem på en rak linje utmed fårstaketet. A hade fullt fokus på tackorna och stördes inte av den andra hunden eller föraren. Han låg på lite väl mycket i linan och hade svårare att stanna än tidigare, men då höll jag bara emot utan att säga något. Om jag hade krävt ett saktare gående hade han kanske gjort det, men det är en balans hur mycket jag ska inkräkta på Alans kontroll av fåren. Alan är ändå relativt cool i skallen så jag tror att A fixar att gå lugnare igen när han börjar tränas lös. En sak som jag noterade var att Alan kunde gå närmare fåren än tidigare utan att de sprang iväg, även inne i fållan. Lammen blir tryggare och vanare, men jag tror att det också har hänt något med Alans attityd och självkänsla. Han börjar väl så smått bli klar för vallningsträning!   

Efter en paus gick vi tillbaka in i fållan och jag kunde släppa linan och backa på andra sidan lammen och A stannade och gick framåt när jag bad honom. Framsteg där! Vi avslutade med att A fick driva ut fåren ur fållan. De smög ut så fint så, och när de var ute stängde jag snabbt grinden bakom dem för att A inte skulle få för sig att rusa efter. Mellan övningarna fick A träna på att vänta tillsammans med mig. Det gör han bra men han har full koll på vad som försiggår när de andra hundarna tränar. Allt går lugnt och tyst till så det blir bra erfarenheter att ta med sig. När vi kom hem ville Alan kela en stund, han kände så väl att matte var nöjd. Fin hund!  

/Marie