Det där tråkiga telefonsamtalet har jag fått flera gånger förut. Till slut har jag kommit på själv att jag inte kan lämna in mina skinn till ett ställe som låter dem ligga och ruttna i sju månader innan de tas in i produktionen. Tycker att företaget kunde ha upplyst mig om det redan efter första gången det hände. Men de har bara skyllt på andra faktorer.

I februari slaktade jag fem bagglamm. Skinnen lämnades in till beredning efter alla konstens regler. Det är jätteviktigt att de flås, saltas, saltas om, ligger kallt i rätt antal dagar, skakas av och packas på ett visst sätt, alltihopa med största noggrannhet. Anvisningar finns på företagets hemsida. Jag skickar fyra eller fem skinn när jag har lamm att slakta, inte flera hundra som en större fårproducent gör. Varje skinn är jätteviktigt för mig, jag vet dessutom vilket lamm eller får det är ifrån, det har faktiskt också stor betydelse. Sedan ligger skinnen i sina kartonger på skinnberedningsföretaget och väntar på beredning i sju månader.

Idag ringde en kvinna från företaget och berättade att tre av mina fem skinn hade fått kasseras. Totalt sett har nog en tredjedel av mina omsorgsfullt uppfödda lamms skinn kasserats genom åren. Vad beror det på? Den här gången sas det inte  att skinnen hade ruttnat utan att ullen tovade sig och lossnade. För mig låter den anledningen helt klart också som en förruttnelse. Skinnen lämnades in i februari och togs in i produktion relativt nyligen och är klara NU. Värmlandsfåren har väldigt tjock underull, jag börjar till slut förstå att man inte kan behandla dem likadant som skinnen efter tex Gotlandsfår som inte har samma ull, speciellt inte då dessa dessutom slaktas på hösten med sommarpäls. Mina lamm växer så sakta så jag behöver ha dem i nästan ett helt år, de kan alltså inte slaktas innan de sätter vinterpäls.

Naturligtvis frågade jag personen som ringde vad som kan tänkas vara fel men hon menade bara på att lammen ska slaktas senast i september. Ja något är det som inte fungerar alls. Jag behöver hitta en annan lösning när jag eventuellt ska ha lamm igen. Snittpriset på mina färdiga skinn skulle vara runt femtontusen kronor om man inte räknar arbetet med att få fram dem. Tur att jag inte säljer dem, skinnen blir presenter om det blir några över. Fy så tråkigt alltihop, det här var ingen rolig fårdag.

Det blev inte bättre stämning när jag hämtade ut och synade de två återstående lammskinnen som företaget skickade till mig. Båda var avskurna en bra bit ovanför frambenen och alltså både deformerade och mindre än de var när jag skickade iväg dem. Min första tanke var att skicka tillbaka dem och vägra betala och kräva tiotusen i skadestånd. Jag var sååå arg! Men jag behåller skinnen efter Ivar och Ludde. Ivar var den gulligaste lilla bagge jag har haft. Jag är verkligen ledsen över det här!

Vi tränar på i sommarhagen Alan och jag. Det har varit kallt och regnigt så jag har nästan bestämt mig för att vänta tills i vår med att klippa tackorna. Jag vill ju ha dem på betet så länge som möjligt, det finns jättemycket mat där och träningsmöjligheterna är mycket bättre än de är i hemmahagen på tomten.

Fålla in!

Sedan svalka i ån som har fått lite fart igen.

Lilla gulliga Siv som hade ont i munnen finns inte längre. Som tur var gick hon med ett par hundra kronor plus vid slakten, det kan bli minus också om djuren är alldeles för små eller magra. Hon hade inte klarat en vinter med höfoder. Gåtan går än så länge kvar och betar med ett par små baggkompisar, de behöver växa på sig lite till.

Årets sita pelargon?

Hösten är inte att leka med, blåsten syns inte på de här bilderna men alla starka naturkrafter talar tydligt.

Det känns som om jag har mera på fötterna nu när det gäller vallningsträningen. Jag hittar på egna lösningar för att nå de närmaste målen. Som exempel föser vi först tackorna till ett hörn för att sedan träna Bort och samtidigt undvika att A bara springer runt snabbare och snabbare. Det är så kul när det funkar!

Fast... Häromdagen fick både Eva och jag dagsstatusen på våra hundars allmänlydnad när vi skulle öva apporteringsuppgifter med Labradorerna i sommarhagen efter att Alan hade föst in tackorna i den lilla hagen. =Dålig!

Nästa vecka är det medlemsträff med clinic i ett ridhus. Långt att åka men jag ska försöka lösa det så att jag kan ta med mig alla hundarna till jobbet den dagen så sparar jag i alla fall sju mil. Måste bara försöka fixa så att Lassie kan vara inomhus, hon har tråkigt nog blivit jättedålig i sitt opererade knä.

/Marie

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den här nyårsaftonen var jag beredd på att Alan skulle reagera när grannarna sköt fyrverkerier. Jag kom ihåg hur arg jag var när de höll på så länge förra året så först tänkte jag att A inte skulle vara med mig utan med Lassie som inte blir påver...

  Så då har vi kollat upp ifall vi har lärt oss tillräckligt mycket för att klara ett VP (vallningsprov). Det har vi! Lilla Papilonnen Alan är nu en vallhund och det har han fått ett diplom för. Så himla roligt!     Jag hade anmält oss till ...

Nu har Alan och jag blivit drillade igen så att vi förhoppningsvis kommer loss lite i träningen. När man inte kan så mycket blir man begränsad vad gäller lösningar och sätt att komma vidare.   Jag har ganska länge förstått att jag behöver bli ...

  Vi har varit på en liten tripp till Skåne. Så kul att träffa gamla kompisar som man inte ser så ofta. Alan och Guy var med och vi fick hjälp av duktiga instruktörer inom både vallning och retrieverträning i två dagar. Verkligen roligt!     A...

  Vi har varit på Banträning! En Ik1-bana var uppsatt och en erfaren och duktig domare gav en bedömning till varje ekipage. Det är verkligen givande och intressant att lyssna på alla kommentarer. Stort tack till alla i Östergötlands Vallhundsklubb ...